Visste du att växter behöver syre för att överleva? Inte det? Faktum är att växter inte bara kan leva på koldioxid som man får lära sig i skolan. Faktum är att syre är en minst lika viktig del i växtens välmående. Då visste du kanske inte heller att majoriteten av den syre som växten behöver tas in via rötterna från de små små luftfickor som finns i jorden! När man säger att man ”dränker” en växt om man vattnar den för mycket är det alltså en i högsta grad bildlig jämförelse man gör – om jorden blir för blöt och för tung försvinner alla små lufthål och växten kan inte längre andas.
Gillar man inte tanken på att ens växter ska dö av syrebrist kan man hjälpa dem på traven genom att förbättra jorden när de planteras om. Jordförbättring handlar om att man på ett eller annat sätt ger jorden bättre kvalitéer som gör det enklare för växterna att trivas och må bra. Det kan både vara näringsmässigt med gödsel eller guldvatten, eller strukturmässigt som vi ska prata om idag. Men innan vi börjar måste vi ta en liten omväg och först förstå vad det är vi ska förbättra.
Vad innehåller en påse blomjord?
Det är ju lite mystiskt det här med jord egentligen! En av de där sakerna man pratar om som en självklarhet men inte har någon aning om vad det består av om man tänker till.
Köper man en påse blomjord på Plantagen eller Blomsterlandet kommer den till största del att innehålla torv. Torv är delvis förmultnade växtdelar som man hittar i våtmarksområden – se det som en riktigt långliggande kompost som knappt har varit i kontakt med syre. Hugger du till exempel ner ett träd i en norrländsk myr och kommer tillbaka om något tusen år har det med största sannolikhet blivit till torv. Utöver torven kommer du även att finna tillsatt näring. Torven i sig innehåller inte tillräckligt mycket näring för att växterna ska klara sig. Därför tillsätter man näring i form av gödsel innan påsen försluts och skickas iväg till butikerna.
Låter ganska lovande, eller hur? Nja. Faktum är att blomjorden är ganska dåligt på att göra sitt jobb, alltså att hålla blommorna vid liv. Torven är jättebra på att vara lucker och ha en massa små luftfickor i ett första skede, men blir snabbt trött och kollapsar under sin egen vikt. Då försvinner luftfickorna med allt syre och risken att dränka växterna blir större. Riktigt tråkigt för både planta och ägare.
Jordförbättring med eller utan fuktbehållning
Det är här jordförbättringen kommer in! Genom att tillföra ett substrat (alltså ett underlag, eller ”en till komponent”) i blomjorden hjälper vi den att förbli lucker. Dessutom hjälper vi även vattnet att evakueras snabbare och minimerar därmed risken för att skada växten genom överbevattning. Evakueringsprocessen av vattnet är det som kallas för dränering. En kruka med grus är alltså det absolut mest dränerande substrat du kan ha – vattnet rinner rätt igenom. En kruka lerjord är å andra sidan något av det minst dränerande. Det finns en drös olika dränerande substrat att köpa ute i handeln, både marknadsförda specifikt för krukväxter och men även andra lite fiffiga ”hackiga” grejer som man kanske redan har hemma. Den mest kända jordförbättraren är nog perliten – den vita frigolitliknande saken som ibland dyker upp i krukan över en natt.
Beroende på ändamål finns det två typer av jordförbättring man kan tillföra. Den ena är enbart dränerande, alltså substrat som bara precis luckrar upp jorden och hjälper vattnet att rinna förbi. I denna grupp hittar man till exempel sand och grus. Att gå ut och skyffla ihop en hink på stranden är inte att rekommendera – utöver att vara olagligt innehåller sånt som man hämtar ute i naturen ofta oönskat skröfs, till exempel salt eller ohyra. Ett säkert kort är att köpa sand eller grus för akvarier eller terrarier. Lecakulor är en annan enbart dränerande produkt som kan blandas i jorden eller läggas i botten av krukan. Den andra gruppen tillför dränering, men inte bara genom att skapa en luftigare jord – substratet suger även åt sig vattnet och släpper ut det till växten efter behov. I denna grupp tillhör till exempel perlite, men även pimpsten, scoria och allt annat vulkaniskt material.
Ett bra grundmått är att jorden ska blandas ut med drygt 20-40 procent av dränerande och fukthållande substrat för ”vanliga växter”. Tropiska växter som philodendron eller calatheor kan gott ha en något högre andel. Väljer du istället den enbart dränerande varianten räcker runt 10-20%. Sen kan man självklart blanda båda grupperna om man både vill ha mycket dränering och lite fuktbehållande. Suckulenter och kaktusar är ett undantag som man rent tekniskt kan plantera i enbart sand eller grus. Vill man inte gå så långt brukar hälften jord och hälften sand eller grus bli bra.
Vilka växter vill ha jordförbättring/dränering?
Frågar du mig säger jag att alla växter vill ha jordförbättring. Frågar du gubben runt hörnet tycker han säkert att en påse jord från ICA basic räcker gott och väl. Jordförbättring är absolut inget måste! Men vill man ha långlivade och välmående växter som inte dör så fort man råkar ha lite för kul med vattenkannan är det starkt rekommenderat.
Däremot vill inte alla växter ha samma jordförbättrande substrat. Växter som vill ha vatten ofta, till exempel palettblad, elefantöra eller monstera mår bäst av att mest ha dränerande och fuktbehållande jordförbättring – alltså perlite eller pimpsten. Då får de en jämnare vattentillförsel och behöver inte vattnas lika ofta. Växter som å andra sida inte vill ha vatten speciellt ofta, till exempel pelargoner, mår bättre av en större andel lecakulor eller grus och bara lite fuktbevarande. Precis som med allt annat är det viktigt att lära känna sin växt för att ta hand om den på bästa sätt.
Det här inlägget är en del i Plantbyråns serie om blomjord. Läs mer här:
Del 1: Vilken jord ska jag välja till mina krukväxter?
Del 3: Perlite, leca eller grus: vilken jordförbättrare ska jag välja?
