Jaha, då har det blivit dags. Dags att samla både mod och ork för att sätta oss ner och snacka om växtvärldens kanske absolut mest ångestfyllda ämne – en krukväxt med gula blad. Eller snarare, en Monstera med gula blad. Jag vet. Jag vet! Monsteran – allas vår älsklingsväxt, som tyvärr får färgskiftningar ungefär trehundrafemtiotvå gånger så ofta som alla andra växter sammanlagt. Klumpen i magen börjar redan göra sig påmind och man vill inget annat än att gå och dra något mörkt över sig. Men med tanke på hur många vi är som drabbas så måste vi faktiskt ta tjuren i hornen och ta tag i saken en gång för alla. För det är faktiskt möjligt att både identifiera och åtgärda problemen om man bara har rätt verktyg!
Till skillnad från många andra åkommor som kan drabba våra växter är problemet med gula blad inte att de är svåra att upptäcka, utan snarare att det kan vara en rejäl utmaning att identifiera vad som orsakar färgskiftningen. Frågar man det stora vida nätet verkar det nämligen finnas ganska så exakt lika många orsaker till gula blad som det finns Monsteror i världen, och alla har till synes identiska symptom. Men! Allt som oftast så handlar det om en av fyra olika anledningar som faktiskt går att urskilja om man vet vad man ska leta efter. Tre av dem går till och med att åtgärda utan större men för vare sig människa eller växt. Det gäller bara att ta fram det stora tålamodet och lita på att växten visar vägen.
Gula blad hos monstera – vad orsakar det?
Så här är det – den allra vanligaste orsaken till att en monstera tappar blad är att det har fått för mycket vatten. Utifrån ser händelseförloppet riktigt klassiskt ut: växtens nedre blad går från frisk till blek till grävskopegul för att slutligen torka ihop till ett bruna litet knyte. Vad vi å andra sidan inte ser är det som händer nere i krukan – nämligen att de livsviktiga luftfickorna försvinner ur jorden. En monstera behöver nämligen syre för att överleva, och om jorden är allt för blöt under en längre period fylls luftfickorna med vatten vilket slutar med att växten drunknar och bladen gulnar. Kan låta dramatiskt men så är det!
I teorin är åtgärden till överbevattning lätt som en plätt: vattna mindre, och vattna bara när jorden har torkat upp. Tyvärr kan det vara en hel vetenskap att få till det rätt i praktiken. Mitt bästa tips för att få bukt med överbevattningen är att införskaffa en så kallad fuktighetsmätare – en nätt liten manick som utan krusiduller berättar huruvida det är läge att ge växten en omgång med vattenkannan eller inte. Mätaren har vanligtvis en skala från 1 (ökentorrt) till 10 (sumpmarksvått) där en 4-5 brukar vara lagom för monstret att få sig en sup. Den här mätaren från Nelson Garden använder jag själv, men det finns många modeller att välja mellan.
Ett annat sätt att tackla överbevattningen är att se till att jorden aldrig blir sådär tung och kvävande. Detta gör man bäst genom att blanda upp den med drygt 1/3:
- Perlite
- Pimpsten
- Kokosfiber som är tvättad och buffrad (svårt att få tag på – denna från Wexthuset rekommenderas)
- Orkidéjord
- Eller något annat som dränerar och luftar upp!
Andra orsaker vid gula blad på Monstera
Utöver under- och överbevattning så finns det två andra vanliga orsaker till att en Monstera får gula blad. Den första är för mycket ljus och den andra är för lite näring. Näringsbrist kan visa sig på olika sätt beroende på vilket ämne som saknas, men generellt sett handlar det om gula partier på bladen i konstiga skepnader. Det kan till exempel vara gult bara precis vid kanten, eller mer blekt och beigt än gult. Problemet åtgärdas genom att regelbundet ge en dos med butiksköpt eller hemmafixad näring. Tänk på att det inte går att ge en utarmad växt en extra hög ranson för att kompensera. Då vänder man på problemet och riskerar istället att skada rötterna. Brännskador från för mycket ljus visar sig å andra sidan som stora gula blaffor, ofta i mitten av bladen. Här räcker det att flytta växten till en mörkare plats för att skadorna ska upphöra.
Den sista orsaken till att en Monstera får gula blad är naturligt åldrande. När en växt kommer till åren släpper den sakta men säkert taget om de nedersta bladen för att kunna koncentrera sig på tillväxten i toppen. Lite som växterna och träden ute i naturen! Gula blad och bladavfall vid naturligt åldrande sker alltså alltid nerifrån och upp, ibland med kuslig precision, och är därför den lättaste orsaken att identifiera. Likt oss människor så går det inte att göra något åt naturligt åldrande, utan det är bara att gilla läget.
Vad händer med bladen?
Okej! Då har vi identifierat problemet, vidtagit åtgärder och sett till att Monsteran har fått rätt skötsel i ett par dagar. Sen då? Kommer bladen att återfå deras klorofyllstinna färg? Tyvärr inte, och värre kommer det bli. För när plantan väl har bestämt sig för att avfärda bladet så går det utför i en rasande fart – oavsett hur hårt man än håller i vattenkannan. Växten kan nämligen inte reparera den skada som har skett utan koncentrerar sig istället på att dra tillbaka den näring som finns kvar i bladen för att kunna använda det på bättre ställen. Det bästa är alltså om man kan låta bladet bli helt brunt och utarmat innan man plockar bort det. Men, kan man verkligen inte hålla sig så tar växten ingen jättestor skada om bladet blir nerklippt i förtid.
Det var det! Har du några tankar, funderingar eller andra åsikter kring ämnet? Lämna gärna en kommentar och berätta!
