Visste du att det är riktigt farligt att skaffa nya växter? Livsfarligt till och med! Inte för dig själv eller plånboken då – utan för resten av plantfamiljen som väntar där hemma. Varje gång du tar hem en ny växt står du nämligen inför risken att även komma hem med oinbjudna snålåkare som gömmer sig bland bladen.
Oavsett hur noga man letar efter ohyra när man är ute och växthandlar finns det alltid risk för att man missar ett kryp eller två. Har man riktig otur har man spenderat en massa tid, förstoringsglaset i hand, helt i onödan – är det ägg som lurar i vecket mellan bladet och stammen går de inte att se oavsett hur uppmärksam man är. Väl hemma är risken stor att ohyran sprider sig från en växt till en annan och det är riktigt svårt, ibland snudd på omöjligt, att bli av med vissa skadegörare. Ett förebyggande arbete är därför att föredra, snarare än att behöva deklarera krig mot en välutrustad motståndare 🙃 .
Karantän i teorin
Riktigt inbitna växtfantaster med stora samlingar grönt pratar ibland om att sätta nyinflyttade krukväxter i karantän. Tanken med processen är att allt nyinkommet ska stå avskilt från resten av krukväxterna under en begränsad tidsperiod för att inte riskera spridning av diverse otrevligheter. Precis på samma sätt som man sätter hundar och katter i karantän om man till exempel ska flytta till andra sidan Atlanten! Ohyran sprids ju nämligen bara när en angripen växt kommer i närkontakt med andra växter. Under karantänstiden ska kontrollera växten flera gånger i veckan för att upptäcka eventuell ohyra.
Beroende på vem man frågar kan en karantän vara i allt från en dag till över tre månader. Båda alternativen känns lite sådär – en dag är knappt tillräckligt för eventuella ägg att kläckas, och 90 dagar är lite väl överdrivet och opraktiskt. 3-4 veckor brukar vara lagom enligt de flesta och är det den tidsperiod jag själv håller mig till. När karantänstiden har löpt ut flyttar växten till dess slutgiltiga hem, så länge ingen ohyra har hittats. Skulle det vara så att man påträffar otrevligheter får man själv välja om man vill bekämpa ohyran eller slänga växten. Det sistnämnda alternativet är tyvärr ofta att föredra för att inte riskera spridning.
Gillar man att ha både hängslen och livrem kan även spraya växten med såpvatten i preventivt syfte under karantänstiden. Såpvatten funkar mot de flesta skadegörare och går enkelt att blanda ihop hemma i köket. En del grön- eller gulsåpa och 10 delar vatten är ett skottsäkert recept. Spraya hela växten noga en-två gånger i veckan. Såpvattnet är inte farligt för växten och behöver inte sköljas av – däremot ska plantan inte stå i direkt solljus medan den är blöt.
Karantän i praktiken
Det kan vara svårt att lösa en karantän i praktiken. Alla bor ju inte i stora amerikanska herrgårdar med oändligt många tomma gäststugor eller garage som man kan använda för ändamålet. Trots att kvadratmeterna är emot oss det går det faktiskt att lösa för oss vanlisar med. Låt oss slå ett kik på några alternativ:
🌱 Det ensamma rummet
Vi börjar med det absolut bästa alternativet: ett rum utan andra krukväxter. Har du ett sådant rum är det ett kalasbra ställe för en växtkarantän. Det stora avståndet till resten av växtsamlingen gör det till näst inpå möjligt för ohyran att sprida sig. Här räcker det att kontrollera växten noga någon gång i veckan. Badrummet som är växtlöst hos många är dessvärre inte ett toppenalternativ p.g.a ljusbristen, så länge man inte har badrum med fönster. I så fall funkar det perfa!
🌱 Skämshörnan
Har man inte ett ledigt rum för karantänverksamhet kan man istället se om man har en så kallad skämshörna, alltså ett ställe i hemmet där närmsta växtgranne är utom sikte. I mitt kök har jag till exempel en hylla ovanför diskhon, drygt tre meter från nästa växt, där jag bruka ställa mindre plantor i karantän. Andra bra ställen kan vara överst på en hylla, ute i hallen, i en hörna i sovrummet eller på middagsbordet. Här är risken för spridning större i och med att vissa skadegörare faktiskt kan flyga, så istället får man kontrollera det nya växten oftare – helst varje dag om man har tid. Är det en liten växt kan man lägga ett vitt papper under krukan. Då ser man direkt om någon inkräktare har trillat ner från bladen.
🌱 Under kupolen
Har man varken ett växtfritt rum eller en skämshörna blir sista utvägen att paketera in växten och på så sätt hålla ohyran borta från resten av samlingen. Beroende på vad man har hemma kan det till exempel vara i en genomskinlig plastpåse, under en glasburk, i ett litet växthus eller på ett tårtfat med kupa. Här är det jätteviktigt att växten dels står långt bort från direkt solljus, men även att den får luftas lite minst en gång varje dag på ett säkert ställe. Kontrollera gärna för ohyra samtidigt som den luftas. Tekniken är inte att rekommendera under högsommaren p.g.a. växthuseffekten gör det kalasvarmt på stängda platser. Ingen blir glad av att bo tre veckor i en varm plastpåse!
Baggar, spindlar och annan ohyra
Vad är det då man ska leta efter under karantänstiden?
I första hand letar vi självklart efter faktisk ohyra, alltså småkryp och liknande. De flesta skadegörare är så pass stora att de går att se med blotta ögat. Vet man inte hur skadegörarna kan se ut finns det massor med info att hämta online – här till exempel. En grundregel är att allt som rör på sig är dåligt och allt som ser konstigt ut ska dubbelkollas. En liten brun knottra på stammen kan till exempel vara en sköldlus. Glöm inte att kolla igenom hela växten lika noggrant. Ohyra gömmer sig gärna under bladen eller mellan taggarna.
Utöver att leta efter faktiskt ohyra bör du även leta efter tecken på ohyra. Det kan till exempel vara tunt spindelnät (spin), vita små nystan (ullöss), silveraktiga fläckar på bladen (trips), svarta pluppar under bladen (tripsbajs) eller alla andra typer av märken som inte ser ut att höra hemma. Hittar man tecken på ohyra lurar skadegörarna med största sannolikhet inte så långt därifrån .
Det här inlägget är del två i Plantbyråns serie om skadedjur och ohyra. För att läsa mer, klicka på länken:
Del 1: Tre knep för att undvika växter med sjukdom eller ohyra
Del 3: Bekämpa ohyra med nyttodjur