Som en fortsättning på Plantbyråns stora sticklingskola tänkte jag att vi ska se över en grej som ofta händer när man har klippt av ett skott på en växt. En sån där grej som händer efter allt det roliga och som man sällan pratar om. Vi ska snacka om dagen efter sticklingstagandet. Ofta föreställer man sig nog att man kommer att vakna upp nästkommande morgon till en skimrande stickling som har sträckt på sig ett par centimeter minst, men så är (för det mesta) inte fallet. Chansen är faktiskt överhängande att man istället något yrvaken tultar fram till fönstret och möts av ett krokryggigt litet knyte i akut behov av både käpp och stödstrumpor. När sorgen har lagt sig är det många som tar ett sista farväl innan sticklingen får påbörja livets sista resa, riktning komposten. Helt i onödan, egentligen!
Därför slokar sticklingen
Det är nämligen helt normalt att sticklingarna ser lite trista ut de första dygnen. Inte så konstigt när man tänker efter – till tjyven och sist är de ju ändå bara små ungdomar som aldrig tidigare har upplevt livet på egen hand. Lite som när man precis har flyttat hemifrån och inte riktigt fattar att alla kuvert som trillar in på dörrmattan faktiskt måste öppnas, och somliga till och med betalas. Med egna pengar dessutom! På samma sätt kan det ta några dagar för sticklingen att få rätt på alla växtgrejer som måste göras. Slokande händer främst med sticklingar som planteras direkt i jord, men kan även inträffa hos sticklingar som har rotats i vatten och sedan planteras ut i kruka. Som tur är så finns det, likt människoföräldrar, ett par saker som vi plantföreståndare kan göra för att hjälpa dem att anpassa sig lite snabbare.
Dränering, placering och ballonger
Först och främst kan vi se till att sticklingarna står i väl dränerande jord av god kvalité. Jag vet att jag tjatar, men det är extra viktigt för sticklingar att planteras i jord som inte lagrar allt för mycket vatten. Såjord är bäst, men det går lika bra med en hemmagjord blandning av jord och en större andel dränerande substrat. Sen gäller det även att tänka på placeringen. Även väldigt ljuskrävande sticklingar vill gärna ha det lite svalare och skuggigare när de flyttar ut, speciellt om det sker på sommaren. Har man en mindre plastpåse till hands kan man trä den över sticklingen och fästa den under krukan eller vasen – lite som en ballong ungefär. Det fuktiga klimatet som skapas där inne hjälper sticklingen att snabbare komma på fötterna. Sist men inte minst: ge dem tid. Det tar på krafterna att flytta, och lägg till en släng separationsångest på det så hade nog vem som helst varit lite deppig de första dygnen. Det tar inte många dagar innan de reser sig i full prakt!
