Varmt välkommen till ett sprillans nytt kapitel i Plantbyråns uppslagsbok om sticklingstagandets ädla konst! Ett inlägg av längsta slag där vi, med sax och kruka i högsta hugg, snirklar oss igenom den stundvis svårbemästrade aktivitet som är att föröka våra vanligt förekommade krukväxter. På dagens agenda står inget mindre än ”ta en stickling av pelargon” – inte särskilt svårt, men ändå mycket som är bra att veta. Häng med så tar vi det från början!
✂️ En (tämligen kort) materiallista
För att ta sticklingar av din pelargon behöver du…
- En pelargon av ordentlig storlek
- Sekatör eller riktigt vass sax
- Något att rota sticklingarna i. kan vara allt från en sticklingsvas, kruka eller något helt annat
- Vatten eller jord, beroende på hur man önskar rota sticklingen (mer om det lite längre ner)
När kan man ta sticklingar av pelargon?
Bra fråga som tyvärr inte har något särskilt tydligt svar. Huruvida det lämpar sig att ta sticklingar på en pelargon eller ej beror nämligen på en rad olika saker. Väder, temperatur och årstid till exempel! Generellt sett kan man dock säga att man kan ta hur många sticklingar som helst under vår- och sommarhalvåret, medan pelargonerna helst ska lämnas ifred när solen lyser med sin frånvaro. Under vintern går växterna nämligen in i ett slags viloläge och har (något förståeligt) svårare att återhämta sig från det trauma det ändå är att få toppen avknoppad. Men! Skulle man drabbas av akut sticklingsabstinens i mörkaste januari, eller blir bjuden på kalas av någon vars största dröm i livet är äga en pelargon av just den sort som står och snusar i fönsterkarmen, så kan man såklart göra ett undantag och ta en stickling eller två. Man får avväga efter situationen helt enkelt!
Så tar du sticklingar av pelargon
- Okej! Låt oss börja projekt ”ta sticklingar av pelargon” genom att samla alla deltagare på en och samma plats – pelargonen, krukan/vasen, jorden, vatten och saxen. Lättast brukar det bli att mötas på en öppen plats med gott om svängrum (ett köksbord till exempel), men en fönsterkarm går såklart minst lika bra om krukan är för tung eller pelargonerna för många.
- Likt många andra krukväxter förökar man pelargoner genom så kallade toppsticklingar, det vill säga genom att klippa av den övre delen av en gren eller stam. Steg två består innebär därför, kanske något självförklarande, att sätta sig ner en stund, inspektera plantan och bestämma vilka grenar som ska få fortsätta livet långt ifrån Moder P. En bra kandidat är lång (tänk 10cm eller mer), rakryggad och har minst 3 bladpar att föra vidare. Med det sagt så kan man såklart välja släktens kortvuxna krokisar om man föredrar det, men det gäller det att man har både tålamod och äggkoppar i massor!
- Med ett tydligt mål i sikte återstår nu bara att saxa loss! Klipp ner varje utvald gren precis ovanför ett bladpar, så nära inpå det bara går. På så sätt minimerar man storleken på stumpen som sticker ut i förgreningen, samtidigt som man maximerar ytan där nya rötter kan kika fram. Pelargoner besitter nämligen den fantastiska egenskap att kunna skjuta ut vattenrör längs hela stammen. Ju större yta desto bättre är det.
- Då var vi nästan klara! Aktivitetens sista moment går ut på att plocka bort de två nedersta bladparen från stammen. Varför då, kan man undra? Jo – tre olika skäl. Främst handlar det om att minimera risken för röta som lätt uppstår när bladen kommer i kontakt med fukt under en längre period, men även att maximera stamytan så att sticklingen kan producera så många rötter som möjligt. En annan lite mindre viktig aspekt är den praktiska – tänk flaskbåt fast i en grönare version. Huruvida man drar eller saxar loss bladen bestämmer man själv. För växtens del spelar det ingen större roll!
Att rota en stickling – jord eller vatten?
Jahopp! Då var pelargonen ansad, sticklingarna sticklade och alla är glada och nöjda. Förutom en själv då, som står kvar med sprillans nya små liv i ena handen och kanske världens jobbigaste dilemma i den andra. Japp, vi har kommit till alla växtälskares mest ångestfyllda val: jord… eller vatten? Vatten eller jord? Kruka eller vas, vas eller kruka? En frågeställning lika gammal som växtintresset själv, och självklart finns det bara ett enda svar på frågan: man väljer själv! I samförstånd med sticklingarna, såklart.
Så är det alltså – det spelar ingen som helst roll för sticklingarnas skull om de rotas i jord eller vatten. Inte heller kommer de att växa snabbare, må bättre eller få klarare färger om man väljer det ena alternativet framför det andra, Istället gäller det bara att köra på det man tycker känns bäst, eller på det som finns närmast till hands. Så länge man gör det ordentligt! Rotar man i vatten ska det bytas ut varje dag, och en luftig mix är det enda som gäller om man föredrar att bli smutsig om händerna. Såjord funkar bäst, men man kan också göra en egen blandning om man föredrar det.
Plantera och sköta om sticklingar av pelargon
Sen är det den långa väntan som början! Drygt en vecka brukar det ta för rotningen att komma igång, och därefter en knapp månad för bladproduktionen att återupptas. Under hela processen vill sticklingarna ompysslade på typ samma sätt som när de fortfarande var en med Moder P, det vill säga:
- Stå ljust, gärna direkt i fönsterkarmen.
- Bli vattnade med jämna mellanrum så att jorden aldrig torkar upp. Samma gäller såklart för sticklingar som rotas i vas.
- Husera i ett relativt fuktigt klimat. Går att lösa genom att trä en plastpåse över krukan/vasen om man har det väldigt torrt där hemma.
Hur lång tid man sedan ska vänta med att plantera om sticklingarna till ett mer permanent boende bestämmer man själv. Helst ska de dock ha sträckt ett par centimeter på nacken innan flytten är aktuell. Plantera då om dem i en lagom stor kruka (tänk en halv handflata i diameter typ) fylld med planteringsjord. Finns perlite att tillgå kan man gott slänga ner en näve sådant också.
Har man tid och lust är det även bra att ruska om sticklingarna någon gång då och då. Inte så hårt att de går sönder såklart, men tillräckligt för att det verkligen ska darra i buskaget. Pelargoner är nämligen vedartade plantor som växer sig allra starkast när de utsätts för väder och vind, två riktigt bristvaror i de flesta hushåll runt om i landet. Istället blir det alltså hederlig gammal ärmuppkvalning för oss tvåbenta ompysslare, eller en riktigt stark AC om man har en sådan till hands!
Det var det! Sitter du på några supertips för att eller sköta om sticklingar av pelargon? Lämna gärna en kommentar och berätta! Vill du läsa mer om pelargoner har Plantbyrån inlägg om:
Pelargon – En älskad klassiker
