Det är svårt att vara inflyttad växt till Sverige under vinterhalvåret. De flesta av våra krukväxter härstammar från fjärran länder där de naturliga förhållandena ser väldigt annorlunda ut mot klimatet vi lever med här i norr. Soliga vintermånader byts ut mot en mer eller mindre total avsaknad av ljus under en ansenlig del av året. En rejäl kulturkrock med andra ord! Många växter börjar visa symptom på hemlängtan i samma veva som sommaren och alla roligheter tar slut. Blommorna slår inte ut lika regelbundet. Bladen börjar se trötta och hängiga ut, om de inte bleknar och faller av helt. Ett solklart fall av vinterdepp av värsta slag och det enda som hjälper är vila, åter vila och en hög dos extra ljustimmar via riktigt stark växtbelysning.
Kelvin och watt. Lumen och lux. Det är en riktig djungel när man först börjar kika på olika typer av växtlampor. Dyra priser i kombination med en massa knepiga tekniska begrepp gör att man lätt blir avskräckt när man först närma sig ämnet. Stora apparaturer som inte passar in i hemmet, varken ljusmässigt eller inredningsmässigt gör inte saken något bättre. Men faktum är att det inte alls behöver vara speciellt krångligt! Växtbutikernas utlåtanden till trots så räcker det faktiskt med en vanlig, hederlig glödlampa för att lura Alocasian att den är hemma på Borneo. Helt knäppt, men så enkelt är det faktiskt. Däremot är det av högsta vikt att man köper rätt glödlampa – annars är det förgäves. Som tur är finns det bara ett enda värde som är viktigt att ha i åtanke du står vi ljushyllan och ska välja lampa.
Lumen, lux och kelvin
Först och främst: låt oss gå igenom de värden som inte är viktiga när det kommer till att hålla växterna i liv. Vi börjar med två för de flesta främmande begrepp som ofta nämns i diskussioner om växtbelysning. Det ena är lumen, det vill säga den mängd ljus som avges från en ljuskälla. Vår starkaste ljuskälla, solen, avger upp till 12’000 lumen när den står som högst på himlen. En vanlig glödlampa å andra sidan ligger ofta och puttrar kring ett par 100 lumen. På en glödlampsförpackning hittar man information om mängden lumen som avges via förkortningen lm. Det andra värdet är lux som beskriver mängden ljus som träffar en viss yta. Lux är sammankopplat till lumen men är inte ett konstant värde. Antalet lumen som en glödlampa avger kommer alltid vara det samma, medan mängden ljus som når en viss yta varierar beroende på avståndet till träffytan och lamparmaturen.
Även om det känns som att dessa värden borde vara grundläggande för valet av glödlampa är de totalt värdelösa i vårt sammanhang. Lux och lumen mäts nämligen i de våglängder som våra ögon ser, det vill säga grönt ljus, medan växterna i stort sätt endast absorberar ljus i färgerna rött och blått. Du kan alltså ha en inkapslad supernova av grönt ljus hängandes över sticklingshyllan och ändå få en växtdöd på 100%.
Ett annat värde som inte är speciellt viktigt när det kommer till växtbelysning är antalet kelvin, alltså temperaturen (eller ”färgen”) på ljuset. Går man en promenad i ett bostadsområde en vinterkväll och sneglar mot fönsterna märker man snabbt att olika hem har olika färg på ljuset. Hos vissa är det varmt och gult medans andra har ett mer kallt, blåaktigt ljus. Detta beror på att glödlamporna har olika antal kelvin, alltså olika temperaturer på ljuset. Förkortningen på förpackningarna lyder K och går ofta att hitta mellan 2500 (varmt ljus) och dryga 6500 (kallt ljus). Växterna bryr sig inte så värst mycket om antalet kelvin så här kan man köra på det man själv tycker är mest behagligt.
Watt – värdet som gäller
Det enda värdet som är viktigt att ha koll på när det kommer till växtbelysning är effekten på glödlampan, alltså antalet watt. Antalet watt är nämligen kopplat till antalet mikromol som ljuset avger, vilket är det värde som odlingsproffsen mäter när de räknar på mängden absorberbart ljus som träffar växten från en specifik ljuskälla. Tyvärr så framgår inte antalet mikromol på glödlampsförpackningarna, därför går man istället på antalet watt. Hur stark effekt som krävs beror lite på ändamålet. Vill man bara vinterförvara växter eller få dem att överleva den svenska vargavintern så räcker det med 50W. Hittar man ingen så pass stark lampa går minst lika bra att dela upp ljuset på flera ljuskällor. Två stycken på 25W funkar fint, eller varför inte fem stycken på 10W om man har hittat en riktigt snygg armatur!
Den sista parametern i ekvationen är avståndet mellan växten och lampan. Som du säkert redan vet så avtar ljusets styrka när avståndet mellan växten och lampan blir större. Det gör alltså väsentlig stor skillnad hur långt ifrån plantan växtbelysningen står. Ju närmare desto bättre! Samtidigt kan växten inte bo för trångt inpå lampan då bladen riskerar att få brännskador. Drygt 20-30 cm mellan lampan och växten brukar bli bra. Har man en lampa av typ LED som inte avger lika mycket värme som en traditionell glödlampa kan den stå närmare.
Alla behöver inte växtbelysning
Hur viktigt är det då att köpa på sig en massa växtbelysning inför den kommande vintern? För vissa – inte alls. För andra, ganska viktigt ändå. Jag tycker att växtbelysning är en sån extragrej som man kan lägga ner en massa tid och energi på om krukväxter verkligen är ett intresse – annars kan man gott skippa det. Såklart mår växterna bättre av att få lite extra ljustimmar men de flesta dör inte för att solen försvinner en stund. Däremot kommer växter som står utan extra ljus att se betydligt mycket risigare ut och tappa mer blad. Palettblad är ett exempel på av växt som är ökänd för att se ut som kom och hjälp mig så fort oktober gör till intåg. Får den stå under en växtlampa behåller den däremot sin färg och glans. Gillar man att ha snygga och frodiga växter året runt kan det vara en bra investering.
Själv har jag extrainsatta lampor till mina kaktusar uppe i lägenheten samt pelargonerna som sover nere i min fönsterlösa källare. Alla andra växter får se lite risiga ut fram till våren – inte så kul men vad gör man. Runt slutet av september brukar vara ett bra tillfälle att kicka igång belysningen. Bor man riktigt högt upp i landet kan man börja redan något vecka innan. Har man möjlighet och inte störs av det starka och något aggressiva ljuset kan de gott stå på mellan 10-12 timmar om dagen. Ett hett tips är att flytta växterna till det soligaste fönstret om man inte tänker sätta in extra lampor. Även ljuskänsliga växter som Alocasior och Calatheor klarar sig bättre i söderfönster under vintern än på deras vanliga, lite mörkare platser. Solen är inte lika stark under hösten och vintern och riskerar inte att skada de sköra bladen som under sommaren.
Vilken växtbelysning ska jag köpa?
För att det inte ska bli kö till lamphyllorna har jag letat fram LED-lampor och armaturer som är väl värda att köpa. Klicka på de röda länkarna för att komma till respektive produkt:
Glödlampor:
- Denna glödlampan från Osram på 19W (billigast per watt) – E27
- Denna 15-wattaren från Kjell om man prångt vill ha något odlingsspecifikt – E27
- Avlång glödlampa på 4,3W, även den från Philips – E14
- Detta lysrör på hela 24W(!!!). Trädgårdsbrandad jag vet, men är det billigt så är det.
Armaturer:
- Denna klämspot från Granit som går att fästa på alla möjliga ställen (finns i flera färger).
- Behöver man verkligen komma in i trånga skrymslen och vrår är armaturen Pinchie från Jotex ett mycket bra alternativ.
- Denna vanliga taklampa från Odla som går att hänga upp i tak, gardinstång eller annat ställe man önskar belysa lite extra. Toppen för just växtbelysning då den, till skillnad från vanliga taklampor, kopplas in i uttaget med en simpel stickkontakt.
- Eller kanske denna något snyggare taklampa från Åhlens? Även den med vanlig stickkontakt.
Anordningar:
- För punktbelysning på växter som fikusar, monsteror eller philodendrons som står en bit ut i rummet kan man köra på teleskopsarmslampor, som dessa från Odla till exempel. Kostar lite mer men har bra kläm på watten och funkar till och med på riktigt storvuxna pjäser om man tar den stora modellen som vecklas ut till 1,7m. Finns även hos Gardenstore om man föredrar att handla där!
Phiew! Nu blev det mycket på en och samma gång. All info är baserad på Karl-Johan Bergstrands (professor på SLU) forskning om växtbelysning. Vill man läsa mer ingående om lux eller mikromol finns det att tillgå här, här och här. Summa summarum: skippa de dyra speciallamporna och välj en riktigt stark glödlampa med en snajsig armatur istället. Köp en glass på vägen hem och känn dig riktigt nöjd!
TL;DR – en lathund
💡 Valfri belysning på runt 50W, uppdelat på en eller flera lampor/lysrör
🔦 Armatur spelar ingen roll, välj själv någon du tycker är snygg
📏 Placera lampan drygt 30 cm från växten
🗓 Kicka igång belysningen runt slutet av september och ta ner den runt mars månad
⏰ Optimalt ska lamporna vara tända 10-12 timmar om dagen
