Mitt absolut första växtminne är en kaktushistoria av värsta slag. Jag var sju-åtta år och vi hade precis flyttat från Sverige mot sydligare breddgrader. För att få hjälp med att lära mig det lokala språket träffade jag en universitetsstudent en eftermiddag i veckan. Oftast satt vi ute i hennes föräldrars prunkande trädgård och pysslade ihop armband, pärlplattor eller diverse andra kreativa projekt.
Utöver att vara en riktigt kreativ själ hade hon ett stort intresse för botanik, både uteväxter och inneväxter. En dag hade hon med sig en stor kaktus ut till det bruna träbordet och frågade om jag ville ta en stickling med mig hem. Dum fråga tyckte jag, som redan var framme med saxen i högsta hugg. Jag fick välja vilket öra jag ville ha och vi planterade försiktigt ner den i en plastkruka med blomjord. Mäkta stolt placerades den på fönsterkarmen hemma bredvid sängen där den bodde i år – utan att växa över huvud taget.
Ovetande och naiv tänkte jag att “kaktusar tar ju så lång tid på sig att växa” och oroade mig inte mer för det fram tills dagen när krukan for i golvet. Jag var förkrossad – min älskade kaktus, min själsfrände, min partner in crime (🙃). När förtvivlan hade lagt sig och golvet var rensat från jord och terracottasplitter visade det sig att kaktusen inte hade utvecklat rötter. Inte en endaste antydan på underjordisk tillväxt. Död som en sten hade den alltså stått där sedan dag ett. Förnedringen var total och jag svor att aldrig livet någonsin i all oändlighet låta en annan kaktus passera min dörr.
Även om igenkänningsfaktorn kanske inte är jättehög på just detta scenariot är vi nog många som har ett lite krångligt förhållande till just kaktusar. Till skillnad från andra bladväxter är det nästintill omöjligt att avgöra hur de mår – så länge förruttnelsen inte är långt gången och kaktusen helt ”out of the blue” har skrumpnat ihop. Vad vill de ha egentligen, och hur vill de bli ompysslade? Här kommer en stor guide om sköter din kaktus på bästa sätt.
Att sköta om en kaktus
Det finns ett talesätt angående kaktusar som går något i stil med “ju mindre skötsel desto bättre”. Och det stämmer faktiskt riktigt bra.
När du kommer hem med en nyinförskaffad kaktus ska den planteras om den i en ny kruka med kaktusjord. Just kaktusjord (eller såjord som det ibland heter i butikerna) är en viktig detalj för att växten ska må bra. Är du lite grön på just kaktusjord finns det ett helt inlägg om ämnet HÄR. Ett hett tips är att ha någon typ av vante eller handske på händerna för att inte göra sig illa på de vassa (och ofta aggressiva) taggarna.
När du väljer kruka ska den allra helst vara av terracotta, då det svampiga materialet suger åt sig överflödigt vatten som sedan avdunstar ut i rummet. Har krukan dessutom dräneringshål är det en sann och riktig jackpot!
Väl omplanterad kan kaktusen stå i stort sett orörd fram tills det är dags att plantera om den igen. Mindre exemplar kan gott planteras om en gång om året, medan större växter kan få stå i två-tre år mellan gångerna. Med det sagt ska man självklart lyssna på sin växt i första hand – om du ser att rötter letar sig upp ur krukan ska den planteras om illa kvickt för att förebygga rotsnurr. Har dock aldrig sett det hos en kaktus så man behöver nog inte oroa sig för det.
Placering
Kaktusens årscykel är delad i två olika perioder: tillväxtperioden som varar mellan april och oktober samt viloperioden som varar mellan november och mars.
Under tillväxtperioden finns ett enda ord man behöver ha koll på och det är… *drumrolls*… SÖDERFÖNSTER! Kaktusen blir en riktigt sol-lapare till växt och vill stå så ljust och varmt som möjligt. Det går lika bra att placera den på fönsterbrädan som i en ampel, se bara upp för taggarna när du hänger upp den.
Under den stora vilan, alltså november till mars, vill kaktusen allra helst stå svalt, till exempel i en källare. Men det kan ju helt ärligt vara jättesvårt att fixa till det där och har man inte den möjligheten så är det absolut ingen katastrof. Försök i så fall att förvara den på ett lite mindre soligt ställe längre in i rummet, en bit ifrån element eller värmefläktar av diverse slag. För att blomma när våren kommer är växten dock rejält kräsen och kräver i stort sett att bo under perfekta omständigheter. Ibland går det dock att kompromissa lite och hitta något riktigt kyligt hörna i ett svalare rum som den accepterar – man får testa sig lite fram helt enkelt.
Bevattning
Jag tänker att vi kör en copy-paste från föregående stycke:
Det finns ett talesätt angående kaktusar som går något i stil med “ju mindre bevattning desto bättre”
Nästan i alla fall.
Om man sköter kaktusen enligt konstens alla regler och förvarar den svalt under viloperioden så behöver de knappt något vatten. I och med att den går i ide sker ingen tillväxt och då behöver de inget vatten. Som tidigare sagt är det svårt för många – mig i första hand – att få till de där perfekta omständigheterna och man förvarar istället kaktusarna på samma ställe som på sommaren. Då kan man gott ge dem en skvätt vatten, kanske varannan månad eller så.
Under tillväxtperioden brukar var tredje till var fjärde vecka vara en bra riktlinje beroende på hur varmt det är och vilken typ av jord kaktusen står i. Bevattna då ordentligt så att jorden verkligen blir genomfuktig. Låt sedan plantan stå orörd till nästa bevattningstillfälle – jorden ska verkligen ha torkat upp mellan gångerna. En generell regel som gäller alla krukväxter är att toppjorden (alltså den som ligger överst i krukan) ofta är torr även om den undre jorden är fuktig. Är man osäker om jorden är torr hela vägen ner till rötterna kan man stoppa ner ett finger ett par centimeter i jorden och se till att det verkligen är torrt där nere också. Det sista du vill är att kaktusens rötter konstant står i blöt – då klarar de sig inte länge. De vill inte heller bli sprayade med vatten, ju torrare luft desto bättre.
Näring
Vill man ge extra näring till sin kaktus finns det specialtillverkad kaktusnäring att köpa i välsorterade växtbutiker. Näringen ska dock tillföras mycket sparsamt och endast under kaktusens tillväxtperiod.
Men är det nödvändigt att tillföra extra näring? Själv har jag aldrig gjort det, utan hållit mig till att byta ut jorden en gång om året. Detta har fungerat bra för de kaktusar som jag har haft genom åren (om man bortser från den där allra första då). Ofta är det mer sannolikt att växten mår dåligt på grund av överbevattning eller för lite sol än näringsbrist. Då de naturligt växer i mycket näringsfattig jord har de inget större behov av att bli försedda med extra näring .Det kan vara direkt skadligt för växten, till och med i små kvantiteter.
Ta sticklingar på en kaktus
Det går att föröka kaktusar på tre olika sätt:
→ Fröer. Ta loss frökapslarna när blomman har blommat ut, torka dem och plantera dem sedan på nytt.
→ Sidoskott. Skär loss skottet med en vass kniv så långt ner i jorden som möjligt. Plantera sedan om direkt i kaktusjord. Vattna cirka varannan vecka tills rötter har formats.
→ Toppskott/sticklingar. Om din kaktus har “öron” som sticker ut från huvudplantan kan man försiktigt vrida loss dem. Låt torka i soligt läge tills en torr yta har formats (3-5 dagar). Plantera sedan i kaktusjord. Vattna cirka varannan vecka tills rötter har formats.
Tänk på att inte ta sticklingar eller sidoskott på kaktusen under viloperioden november till mars . Då är risken stor att varken moderplantan eller sticklingen klarar sig.
———————————————————
Det var det! Har du något toppklassigt skötselråd som inte kom med här? Lämna gärna en kommentar och berätta!
